Den som lämnar Europa och permanent flyttar sin bostad till ett annat land brukar först och främst fokusera på helt praktiska saker. Uppehållstillstånd, bostadssökning, kanske också ett nytt bankkonto – det är punkterna som ofta står först på listan. Den skattemässiga sidan av utflytten kommer för många däremot upp på bordet först senare. Ibland till och med först när den första deklarationen efter flytten ska lämnas in.
Samtidigt upphör den skattemässiga relationen till det tidigare hemlandet i Europa normalt inte automatiskt bara för att man avregistrerar sig hos folkbokföringen. För skattemyndigheter är en utflytt en händelse som granskas närmare. Det handlar trots allt om frågan hur en persons skattesituation förändras så snart personen inte längre bor i landet.
Myndigheterna är framför allt intresserade av några grundläggande punkter: När exakt skedde utflytten? Finns det fortfarande inkomster i den tidigare hemstaten? Och finns det tillgångar eller företagsandelar som fortsatt kan vara skattemässigt relevanta?
Av den anledningen kräver många europeiska länder extra uppgifter i samband med den sista deklarationen. Utflytten dokumenteras där i praktiken ”officiellt”.
I Tyskland sker detta till exempel via bilagan WA-ESt, ett formulär med titeln ”Ytterligare uppgifter och ansökningar i fall med utlandsanknytning”. Det hör till inkomstdeklarationen och används alltid när internationella förhållanden föreligger – till exempel en flytt utomlands.
Andra europeiska länder använder visserligen andra formulär eller förfaranden. Grundprincipen är dock likartad: Den som flyttar utomlands måste redovisa hur den egna skattesituationen har förändrats.
Särskilt när någon flyttar till ett land med lägre skatter blir detta steg extra viktigt. Felaktiga eller ofullständiga uppgifter kan senare leda till frågor från myndigheterna eller till efterkrav.
Att skattemyndigheter i dag ägnar ämnet utflytt mer uppmärksamhet än tidigare har flera orsaker. En av dem är helt enkelt den ökade rörligheten inom Europa.
Allt fler arbetar internationellt, startar företag utomlands eller tillbringar en del av livet i en annan stat. Särskilt entreprenörer och investerare är i dag betydligt mer mobila än för tjugo år sedan.
Det gäller särskilt länder med stora ekonomier. Till de stater som relativt många människor utvandrar från hör till exempel:
Tyskland
Frankrike
Italien
Spanien
Storbritannien
För dessa länder uppstår regelbundet samma fråga: Vad händer skattemässigt med personer som flyttar sin bostad till utlandet?
Svaret på det finns oftast i deklarationen för året då utflytten skedde.
Tyskland använder för sådana fall den redan nämnda bilagan WA-ESt. Den är en del av inkomstdeklarationen och fylls i när en utflytt utomlands har skett eller när andra internationella förhållanden spelar in.
Via detta formulär överförs olika uppgifter till skattekontoret. Dit hör till exempel tidpunkten för utflytten eller den nya adressen utomlands.
Dessutom efterfrågas eventuella utländska inkomster. Även innehav i aktiebolag måste anges.
Just denna punkt är särskilt intressant för skattekontoret. Den som vid utflytten äger större företagsandelar kan under vissa omständigheter omfattas av den så kallade utflyttningsbeskattningen.
Formuläret fyller därför två funktioner: Det informerar myndigheterna om utflytten och hjälper dem samtidigt att pröva om vissa skatteregler blir tillämpliga.
Den som lämnar Frankrike måste lämna in en sista inkomstdeklaration till den franska skattemyndigheten (Direction Générale des Finances Publiques). I denna deklaration ska bland annat följande uppgifter anges:
det exakta datumet för utflytten
inkomster som tjänats in i Frankrike fram till utflytten
inkomster som fortsatt härrör från Frankrike
Personer med större företagsinnehav kan dessutom omfattas av den franska exit tax.
Italienska medborgare som permanent flyttar utomlands måste registrera sig i AIRE-registret (Anagrafe degli Italiani Residenti all'Estero). Denna registrering sker via kommunen eller det ansvariga italienska konsulatet.
Utöver detta ska i den italienska deklarationen anges:
när utflytten ägde rum
vilka inkomster som tjänades in före utflytten
om det fortfarande finns inkomster från Italien
Utan AIRE-registrering kan Italien fortsatt utgå från att personen är skattemässigt bosatt där.
Den som lämnar Spanien måste ange detta i sin deklaration till den spanska skattemyndigheten (Agencia Tributaria). Där fastställs tidpunkten då den spanska skatteresidensen upphör.
Efter utflytten kan skatter fortfarande uppstå i Spanien, om exempelvis:
det finns fastigheter i Spanien
inkomster tjänas in från Spanien
ett företag bedrivs i landet
Dessa inkomster omfattas då av icke-residentskatt (IRNR).
Personer som lämnar Storbritannien måste anmäla sin utflytt i Self Assessment-deklarationen.
Under vissa förutsättningar delas skatteåret upp enligt så kallad Split-Year Treatment. Då skiljer skattemyndigheten HMRC mellan:
tiden som skattemässig resident
tiden efter utflytten
På den grunden beslutar HMRC vilka inkomster som fortsatt ska vara skattepliktiga i Storbritannien.
En annan anledning till att utflyttar i dag granskas noggrannare är det ökade internationella informationsutbytet.
Banker och finansinstitut rapporterar vissa finansiella uppgifter till skattemyndigheter. Dessa data utbyts därefter mellan stater.
Program som OECD:s Common Reporting Standard (CRS) gör att internationell finansiell information i dag är betydligt lättare att spåra än tidigare.
Det betyder inte att en utflytt är problematisk. Men skattemyndigheter har numera mer information än för bara några år sedan.
En flytt utomlands medför många organisatoriska förändringar. Den skattemässiga sidan underskattas ofta.
I de flesta europeiska länder måste utflytten redovisas för skattemyndigheterna. Tyskland använder till exempel bilagan WA-ESt, medan andra stater har egna förfaranden eller formulär.
Detaljerna skiljer sig visserligen från land till land. Grundprincipen är dock densamma: Skattemyndigheter vill kunna följa när en skattskyldighet upphör och vilka inkomster som fortsatt är relevanta.
Den som planerar en utflytt utomlands bör därför inte bara tänka på visum, bostad eller bankkonto. Även de skattemässiga konsekvenserna förtjänar uppmärksamhet.
En noggrann förberedelse hjälper till att undvika senare konflikter med skattemyndigheter och att utforma övergången till utlandet skattemässigt korrekt.
