Från och med 2028 planerar Nederländerna något stort och ovanligt: investerare ska varje år betala skatt på värdeökningen i sina investeringar, även om de inte har sålt något. Det betyder att skatt kan bli aktuell på så kallade ”bokvinster”, alltså värdeuppgångar i aktier, ETF:er eller kryptovalutor, utan att några pengar faktiskt har bytt händer.
I dag betalar nederländska investerare skatt utifrån en schablonmässigt antagen avkastning inom det nuvarande ”Box 3”-systemet. Den modellen har av domstolar bedömts som olaglig. Regeringen ersätter den nu med ett nytt system. Framöver ska inkomstskatt tas ut på den faktiska årliga värdeökningen av tillgångar, även utan försäljning.
Planen är en enhetlig skattesats på omkring 36 procent på dessa årliga vinster, kompletterad med ett begränsat fribelopp. Om investeringens värde senare faller, ligger den redan betalda skatten ändå kvar, även om förluster framöver kan kvittas och rullas vidare.
Ett centralt problem: investerare kan tvingas sälja värdepapper för att betala skatten, trots att de inte haft något faktiskt kassaflöde. Den tidigare fördelen med en buy-and-hold-strategi – att betala skatt först vid verklig försäljning – skulle därmed till stor del försvinna.
Den nya lagen ersätter det gamla systemet efter att Nederländernas högsta domstol underkänt den tidigare beskattningen som byggde på fiktiva avkastningar. Underhuset antog reformen i början av 2026. Senatens slutliga godkännande återstår. Ikraftträdandet är planerat till den 1 januari 2028.
I de flesta europeiska länder gäller i dag en tydlig princip: kapitalvinster beskattas när de realiseras. Man betalar alltså först vid försäljning. De flesta stora ekonomier, däribland USA, Storbritannien och de flesta EU-länder, tar inte ut någon årlig skatt på orealiserade vinster.
Just därför väcker den nederländska modellen uppmärksamhet. Nederländerna skulle bli ett av få länder som beskattar bokvinster årligen. Kritiker varnar för att detta kan belasta långsiktiga sparare, tvinga investerare till försäljningar och eventuellt driva kapital – eller till och med människor – till andra länder.
I nuläget finns inget EU-omfattande krav på beskattning av orealiserade vinster. Skattepolitiken är i stor utsträckning en nationell fråga. Förmögenhets- och kapitalinkomstskatter skiljer sig avsevärt i Europa, och många stater har dessutom avskaffat breda förmögenhetsskatter igen eftersom de är administrativt krävande och kan främja utflyttning.
Ändå har den nederländska reformen startat en bredare debatt om rättvis beskattning av förmögenhet och kapitalinkomster. Europeiska kommissionen undersöker olika modeller för beskattning av förmögna personer. Några konkreta planer på ett europeiskt införande av en årlig skatt på bokvinster finns dock inte.
I många europeiska länder beskattas kapitalvinster fortfarande först vid realisering, och många stater tar inte ut någon generell förmögenhetsskatt. Samtidigt förändrar vissa länder andra delar av sina skattesystem. Belgien diskuterar till exempel en kapitalinkomstskatt på finansiella tillgångar, och i Storbritannien överväger man så kallade exit-skatter på orealiserade vinster vid utflyttning. Det är visserligen inte samma sak som en årlig beskattning av bokvinster, men visar att det skattepolitiska landskapet i Europa är i rörelse.
Nederländerna kan bli en europeisk föregångare för årlig beskattning av bokvinster.
De flesta europeiska stater håller fortsatt fast vid realisationsprincipen.
Reformen i Nederländerna sätter igång en diskussion om förmögenhets- och kapitalbeskattning, men har hittills inte utlöst någon europeisk våg.
Andra skattereformer visar dock att regeringar intensivt funderar på nya sätt att beskatta kapital.
Tills vidare handlar det om ett nationellt experiment och inte en europeisk trend. Om andra länder följer efter beror på hur den nederländska modellen fungerar i praktiken. Fungerar den utan kapitalflykt kan den få en förebildseffekt. Leder den till ekonomiska bieffekter lär den snarare ses som en varningssignal.
